tisdag 25 september 2012

Vargtiken Kynnas död – Ett beställningsjobb från högsta ort?

BAKGRUND: Den fyraåriga vargtiken Kynna blev ett av landets mest uppmärksammade enskilda djur i modern tid. Hon föddes i det norska Kynna - reviret av välstammade föräldrar tillsammans med 10 syskon. Fadern var av östeuropeiskt ursprung och hade mot alla odds klarat sig igenom hela ”skyttegravs/rennäringsområdet med livet i behåll!
Bara det borde gett honom SVD:s Bragdguld det året!

THE KYNNA-STORY: Kynna uppfostrades väl av sina föräldrar och präglades till att bli en riktig skogsvarg som jagade och sökte sin föda långt bort från människor. Hon sändarmärktes vintern 2011 och efter spillningsprover skrev en viss professor att hon var fullständigt renrasig och helt saknade inavelspåverkan. Kynna var nu alltså en av Skandinaviens viktigaste vargar pga detta! Men vid fyra års ålder tyckte hon att det var dags att ge sig iväg hemifrån, som de flesta tonåringar, och började en lång vandring söderut genom Sverige. Kanske hon hade en blivande stilig varghanne i tankarna också?

Via sändaren följde man hennes äventyr och vedermödor under vägen. Under sin vandring dödade Kynna två får vilket får betecknas som en ren olyckshändelse. Ungefär som att vi som färdats samma väg skulle råkat köra på en igelkotte och en hare ungefär. Hon höll sig undan människors boningar så gott det gick. I mitten av maj nådde hon fram till gränsområdet mellan Småland och Skåne och där tyckte hon uppenbarligen att det mesta såg bra ut och att skaffa mat var inget bekymmer heller. Rådjur, hare och möjligen någon älgkalv slank ner. Länsstyrelsen i Skåne var alerta och kunde via Kynnas pejlingssignal varna alla fårägare mm om att det fanns en varg inom en kvadratmils omkrets. Systemet fungerade ypperligt och Kynna rev varken får eller gav sig på hundar.

Allt var frid och fröjd tills hon en olycksalig dag kom in i Kronobergs län där en viss ”Jägarförbundare” styrde och ställde kring det mesta som hade med jakt etc att göra. I början av augusti fjol undertecknade Kynna sin ”dödsdom” genom att riva ett får i området. Det döda fåret besiktigades av, jo just det, ”Förbundaren”(dom kallar sig så) men nu på uppdrag av Länsstyrelsen(LST). I samband med denna besiktning av Kynnas första ”offer” hände något som vi försökt att få reda på, men utan att lyckas. Denna händelse gjorde nämligen att besiktningsmannen utsattes för hot som ska ha varit så allvarliga att han tvingades ”gå under jorden”. Hot som alltså då ska ha kommit från vargvänner i området. Jag sätter stora frågetecken kring detta eftersom besiktningsmannen fortsatte undersöka får som Kynna rivit framöver, trots att han mycket väl kunde låtit en kollega utföra uppdragen.
Vad fick honom att fortsätta trots påstådda mordhot..?
 Dessutom var han ordförande i en jaktkrets av Svenska Jägareförbundet som sa sig ovilliga att hjälpa till vid skyddsjakter på varg! Hade han ett uppdrag redan från början angående Kynnas framtid?

Kynna var på inget sätt en s k ”problemvarg” liknande tex den beryktade ”Malmbergsvargen”(min bok: Vargen) och dödade, enligt LST inte mer än totalt 27 får under sin långa tid i området. Varav två, enligt uppgifter till mig, var en ren bluff eftersom djurägarens egna hundar dödat fåren!
 Detta att jämföra med ”Malmbergsvargen” som på en enda natt dräpte 33 renar!

Fåren inom Kynnas nyintagna revir gick lösa eller fanns i hägn som inte skulle hållit en krumbent igelkotte ute! Finns massor av bildbevis vargvänner dokumenterat! Bland alla dessa lösgående får så var det oundvikligt att Kynna skulle stöta på några. Hon rev ett par till och då kom den första begäran om skyddsjakt. LST i Kronoberg avslog, givetvis, denna. Vargtiken började nu bli hett stoff i media och hade lite ”kändisstatus” och uppgifter om hennes unika genetiska bakgrund spreds i riket.

 Kynna traskade runt i sitt revir och möten med nya får var i stort sett oundvikligt. Inte minst för att fårägarna själva ingick i ”Förbundarens” handplockade gäng, och för att erbjudande om hjälp med stängsling + ersättning från LST avslogs konsekvent! ”Förbundaren” fortsatte, trots alla påstådda mordhot, med en dåres envishet att besikta varje vargrivet får personligen. Den 10 oktober fick en fårägare två tackor rivna men sen tog han in fåren på kvällarna och hade aldrig problem med Kynna mer!
Varför gjorde inte alla andra likadant?

 I mitten av oktober sköts den varghanne som gick under namnet ”Vikbovargen” i Östergötland. En nöjd jaktledare där uttryckte då en oro för att den tydligen, redan då ,planerade jakten på Kynna kunde bli besvärlig. I en jakttidning fällde han följande kommentar:
 - Problemet med Smålandstiken är att utegångs - säsongen för får är över nu!
Jag publicerade detta i vår FB-grupp ”Ja till varg” och ett par dar senare försvann artikeln från nätet! Men vi var några som hann läsa den. Utan att torgföra någon konspirationsteori så visst låter det som att det fanns/finns en hemlig agenda rörande våra vargar hos Jägarförbundet?

 ”Förbundaren” i Kronoberg gav inte upp och fåren fortsatte att springa lösa inom Kynnas område varav några förstås miste livet i hennes starka käftar. Nu gick ett gäng fårägare/vargjägare ihop och krävde skyddsjakt och nu tillstyrkte LST i Kronoberg som även fick igenom den hos Naturvårdsverket. En jaktledare utsågs och det blev, ja just det, ingen mindre än vår bekante ”Förbundare” med anhang. Den 20 oktober drog skyddsjakten igång och förutom ett slumpskott efter Kynna hände inte mycket mer än att det var en stor ”happening” ute i skogen där som mest 371 jägare hade tillstånd att skjuta vargtiken. Kynna traskade då iväg ner till Skåne igen, troligen för att hon var less på att höra ”Helan går” eka över sitt favoritområde. Det innebar stora problem för ”Förbundaren” och hans gäng. LST i Skåne sa nämligen blankt nej till skyddsjakt på Kynna och angav ett antal punkter i reglementet för just LST som grund för sitt ställningstagande. Bla hennes genetiskt viktiga status!

Tyvärr återvände Kynna ganska snart till sitt revir och ”dödspatrullen” fick bråda dagar tills skyddsjakttiden plötsligt var slut. Vad göra? Jo, begära en förlängning så klart. Men Kynna rev inga får så motiveringen blev pga detta så luddig att Naturvårsverket sa nej. Trots att LST i Kronoberg blundade för samtliga punkter kollegan i Skåne anfört som skäl att låta vargtiken leva och tillstyrkte!

”Förbundaren” och hans gäng blev alltmer desperata eftersom det fanns tydliga bevis på att en eller två hannar slagit sig ihop med Kynna. Det värsta scenariot framträdde med att vargtiken skulle få valpar och ge upphov till landets nya friska vargstam, en vargstam Jägarförbundet vill utrota totalt!

”Dödspatrullen” hade via sin direktpejling av Kynna full koll på var hon fanns och den nionde november i 2011 ”råkade” en flock får plötsligt hamna framför vargtiken som givetvis gick till anfall. Men fårkött hann hon inte smaka förrän ”Förbundaren” tillika besiktningsmannen var på plats och noterade vad som hänt!
Stod dom bredvid med pejlingsutrustningen och såg på eller vad..?

 Attacken rapporterades bums till Naturvårdsverket som såg sig nödgade att tillstyrka förlängd skyddsjakt på Kynna dagen efter. Två dagar senare, lördagen den 12 november fälldes vargtiken Kynna av, jo just det, ”Förbundarens” jaktlag! Dom med pejlingsutrustningen alltså.
Uppdraget slutfört!

 Frågan man ställer sig efter att ha tagit del av alla dessa uppgifter är givetvis om den fyraåriga vargtikens perfekta gener och intyget från professorn också gjorde henne dödsmärkt? Vad tror du kära läsare?
Fot not: Vår Facebook-grupp ”Ja till varg”, ca 6700 medlemmar, gjorde en polisanmälan om denna ”skyddsjakt” som fick till följd att en förundersökning inleddes av åklagare. Vi anmälde också fallet till JK som sa sig vilja avvakta polisutredningen angående grovt tjänstefel . Här finns också misstankar om anstiftan till grovt jaktbrott från SJF:s sida. Utredning pågår.

Du läsare/rovdjursvän är välkommen i våra FB-grupper, ”Bevara våra lodjur och Ja till varg"  Vi har idag över 12 500 medlemmar i nätverket!