Murvelns norska reportageresa - Nordnorges hemska dilemma!

Kära läsare. Låt mig få måla upp en bild för dig. En bild som du sedan kan se när du blundar.
- Nej för fan, inte NU!
Då ser du ju inte texten dumstrut! Vänta en liten stund bara och sätt igång din fantasi från och med nu.
En lång strand med sand vit som snö. Sanden är perfekt finkornig och strandremsan till havet varierar mellan 20 – 50 meter. Solen steker från en klarblå himmel och folk som solar på badlakanen svettas floder i hettan. Det salta vattnet har en blågrönskimrande färg och är kristallklart. Så vackert, så inbjudande, så…
Ser du det framför dig nu när du blundar? Bra, öppna ögonen och nu gör jag en travestering på ”Kalle Ankas jul”: - Man hallå, det är något fel på den här bilden!
- Vad, frågar du upprört där du befinner dig i badparadiset?
Jo, ingen jävel badar ju!
Här kära läsare har ni Nordnorges hemska och olösbara dilemma i alla tider!
Vattnet är så jävla kallt att man inte ens kan blaska av sig i det. Tok-kallt helt enkelt . Vi pratar ett par plusgrader! Jag har badat EN(1) gång i en norsk fjord. Det var efter 1900-talets värsta värmebölja på Brennviksanden ute på halvön Steigen, som är känt för att det går att bada där cirka en gång varje sekel. Vattnet hade ångat upp i hela 17 +-grader den dagen! Gissa om norrmännen hade fest a la karnevalen i Rio! Tror aldrig jag skådat gladare badbiffar och strandsnäckor än de dagarna – Tror de var två, men är inte riktigt säker. Alltså baddagarna .

Nordnorge har alltså alla attribut för att vara ett område där strand och badturismen borde dominerat om det inte vore för den förbannade golfströmmen som envisas med att dra dit vrålkallt isvatten hela dagarna. Okej, hade de också haft en bastukultur, likt den som förespråkas av ”Bastuakademien” här i Sverige hade det funnits hopp. De stollarna hoppar ju ner i isvakar och gud vet vad efter fullgjort värv inne i hettan. Tror att de ärligt skulle överväga att ta ett snabbdopp vid den nordnorska kusten, men bara överväga. Så jävla kallt är vattnet där!

På vår långa odyssé i norra Norge såg vi de ljuvligaste av badstränder breda ut sig, framför allt ute på Lofoten och de ännu högre belägna Vesterålen. Alltså där vattnet är så nära fryspunkten det bara går utan att bli riktig is! Nästan längst nere på Lofoten såg vi en skylt vid en strand som var, tragisk, patetisk och samtidigt väldigt tapper i sin ensamhet:
” SKAGEN BEACH”, stod det målat med stora bokstäver, den nordnorska drömmen sammanfattad i två ord!
Stackars, stackars norrmännen där uppe. Det vill ju så gärna, nästan så de skäms rentutav! Och så går det bara inte att förverkliga drömmen. Så hemskt och tråkigt . Men nu vet ni varför de invaderar övre Norrland varje sommar. Det är allså inte bara vår, i deras ögon, skitbilliga sponken som drar, utan badvatten värt namnet. Ja, plus då ett sjujävla röj också…

Kortisar från Nordnorge-resan!

Lofoten: Är precis lika fantastiskt som jag mfl gapat om i alla år! Vyerna, fjälltopparna, det rena havet, allt är sanslöst vackert och värt varenda spänn resan kostar. Men glöm festande, partande, krökande etc. DET blåser ni hela reskassan på efter ett par kvällar bara! Fisket där ute är strålande och det ordnas även fågel, säl och valsafaris. Det går sedan två år tillbaka även landsväg ut till Lofoten. Men jag rekommenderar varmt färjan från Skutvik ut till Svolvaer över Vestfjorden. Drygt två timmars underbar resa på havet där ni kan få se valar från båten om ni har tur. Vi satt i solskenet ute hela resan och bara njöt av utsikten. Bra väder är att förorda vid överresan.
Andenes/Vesterålen: Härifrån utgår valsafaris där siktet är inställt på kaskelotter som jagar jättebläckfisk nere på en halv km, eller mer, djup. Valarna är små nätta saker på uppåt 25 meter med en vikt som en mindre bilfärja! Vi såg två på vår safari, den ena var 17 meter lång!
Jag gjorde samtidigt stickprovskontroller av deras spypåsar för sjösjuka och fann att de var av mycket god kvalité! Samtliga påsar var täta samt höll testspyorna varma och goa tills påsbyte skedde. Filtarna för frossa i samband med nämnda sjukdomstillstånd värmde gott vid provningen och verkade nästan hemvävda. Men vinden på 11 meter/sekund var inte alls bra!
Härmed avslutas min rapportering från vår äventyrsresa i Nordnorge. Hoppas ni funnit krönikorna åtminstone lite roande och givande inför era resor dit!