Sverige - ett unikt matriarkat!

Undrar om vi här i Sverige är de enda landet som styrs av ett matriarkat? För vid närmare eftertanke så gör vi faktiskt det! För det första vår sittande regering som styrs allsmäktigt av Maud Olofsson. Det kan väl inte ha undgått någon hur den kvinnan totalt dominerar partiledarträffarna och efterföljande presskonferenser(?) Okej, visst är moderaterna det största partiet. Men kan ni tänka er att Fredrik Reinfeldt, alias ”hundvalpsögonen”, skulle våga ta sig ton mot en Maud Olofsson som vill driva igenom något?
Jag kan det inte…
Maud Olofsson är i mina ögon det mest kompromisslösa man kan tänka sig. Hon TAR inga order, hon GER! Jag kan lugnt tänka mig att hon siktar på statsministerposten om borgarna , sorry ”Alliansen” vinner nästa val. Tror inte hon nöjer sig med något annat helt enkelt. Och det OAVSETT vilket parti som fått flest röster. Tanten är maktgalen så är det bara! Jag råkade skriva fel i en annan krönika och kallade henne ”sexig, det skulle stått ”flexig” så klart. För flexibel är hon i utsatta situationer. Har ni märkt hur hon i pressade lägen tar till sin-” jag är en lant-lolla från västerbotten” look, vilken innefattar dels en överdriven västerbottensdialekt samt tillhörande darrande underläpp och tårfyllda ögon. Fungerar alltid dessutom. Inte ens Mona Sahlin har hjärta att tufsa till henne då! Men när hon ska berätta ”Sanningen” för journalister och kreti och pleti då har hon den stränga ”lärarinne-Maud-rollen” där hon inte tål att någon annan yttrar sig. Dessutom är dialekten från hennes hemlän som bortblåst.
Jaha, säger ni, men det är ju två andra partier i regeringen också? Jag svarar – är det? Det vi ser idag är de ömkliga resterna av dels, ”Westerbergseffekten” och dels ”Alf Svensson-syndromet”. Två stolta ”Titanic-byggen” på politikens ocean som nu, inte sjunkit helt, men krymp till storleksordningen ”harpsunds-ekor”. De två roddarna kan aldrig bli annat än bifigurer i regeringen Olofsson. Eller kanske statister är ett bättre ord.
Minns ni Bengt Westerberg som folkpartiledare? Jisses, jag gick på det med hull och hår och kan nu, eftersom preskriptionstiden gått ut, erkänna att jag röstade på karln en gång. Lite skämmigt men vafan, jag TRODDE på vad han sa! Och jag var ju inte ensam heller…
Alf Svensson fick dock aldrig min röst även om jag hade svårt att värja mot hans attityd av ”allsmäktig” fadersfigur som till och med förlät de politiska motståndarna deras ”misstag”.
-Vilken fin människa han verkar vara, sa alla, och tilla snabbt, för att vara en politiker alltså!
På något sätt fick han oss att tro att världsordningen bestod av – GUD – Alf Svensson- och sen resten dvs vi vanliga medborgare. Idag är det nog bara Göran Hägglund som tror det(?)
Jag sa ju att Sveriges styrs av matriarkat och till det ska läggas att det största politiska oppositionspartiet också styrs av en kvinna, Mona Sahlin. Hon var lite rolig när hon kallade Olofsson för dels, ”iller” och dels, ”bäverkvinnan”. Jag tror att Sahlin också insett att Maud Olofsson är hennes värsta fiende, inte hundvalpen Reinfeldt.
Men Maud hon skiter fullkomligt i vad Sahlin säger och gör. Varför? Jo, för att sex månader innan valet 2010 kommer hon att skicka ett antal av sina ”undersåtar” till riksdagens revisorer och be dom att kräva en granskning av Sahlins kontokorts-användning! Å sen ”vinka jö jö till fru Sahlin”…
Med allt detta i åtanke borde väl Sverige vara världens mest feministiska land då? Nä, det är bara MAUDS land. Punkt slut!
Till sist så måste man ju nämna vårt kungahus där väl ingen svensk på riktigt tror att det är kungen som bestämmer någonting. Silvia säger, kungen gör. Ibland gör kungen egna saker, och då blir det ju så tokigt så. Kan tänka mig en dialog dom emellan ungefär så här:
- Lille knygen min. Jag reser bort någon vecka så dy får klara dig själv. Går det bra tror dy?
- - Ja,hrmf, det gör det väl. Vickoria tar ju hand om det mesta vet du väl!
- - Jadå, men dy kan väl åka yt och skjyta något otäckt djyr eller nåt va? Men prata inte med de där dymma journalisterna lille knygen! Blir bara trams å dymheter dy vet!
- - Okay, var ska du åka då?
- - Å jag ska bara till Brasilien en liten sväng och hjälpa lite barn, och lyfta lite saker dy vet!
- Lyfta saker?
- - Ja. Dy VET!
- Så kan det kanske låta. Vad vet jag. Jo, en sak vet jag med bestämdhet. Jag vill inte ha en drottning med pipskägg!