Hänt i veckan - Luleåborna visar vägen i kampen för jobben!

Det är inte utan att man häpnar över bristen på reaktioner hos fackförbund och ”gubbarna på golvet” när hela den svenska tunga tillverkningsindustrin i stort sett kapsejsar! Enda undantaget stavas – LULEÅ!
Det är inte utan en viss stolthet jag ser hur luleåborna går samman och kräver Plannjachefens huvud på ett fat efter beskedet om nedläggningen av fabriken! SÅ reagerar människor som slåss för sin existens och sina rättigheter i ett samhälle som allt mer är anpassat för den kategori människor som jag kallar ”penga-psykopater”. Jag blir glad när jag ser att ”metallarna” uppe i Luleå får stöd av andra fackförbund i staden i sin kamp för rättvisa.
I dessa kristider när det bara är arbetarna som drabbas, tar ansvar och får knalla iväg till arbetsförmedlingen med mössan i hand kan man konstatera en sak i alla fall. Luleåborna tvekar inte en sekund att kliva upp på barrikaderna och visa vad de tycker om att bli behandlade på detta sätt. Norrbottningar finner sig helt enkelt inte i sånt här.
HEJA LULEÅ NI VISAR VÄGEN FÖR HELA LANDET NU!

Jag är givetvis lite part i målet som gammal luleåbo, men visst fan är det så att den reaktion varslen väckt i Luleå inte går att uppbringa någon annanstans i landet. Direkt beskedet kom reagerade staden på enad front. Facket anordnade fullsatta stormöten, kommunstyrelsen kallades till krismöte, likaså arbetsförmedlingen, andra fackförbund visar öppet sitt stöd i media som också försöker stötta de drabbade i kampen för jobben!
Det är väl för fan en naturlig reaktion va? Så här BORDE alla varsel som lagts runt om i landet tagits emot i de drabbade kommunerna/städerna. Men icke det…

Varför är det bara norrbottningarna i Luleå som reagerar på detta sätt då? Är det för att det finns en massa gamla ”kommunister” kvar där uppe? Näppeligen, de är för gamla och står inte på några barrikader idag. Möjligen går med i demonstrationståg med rullatorn för att visa sin sympati. Nej, jag tror inte förklaringen heller sitter i den gamla klyschan om det ”röda norrbotten” utan jag tror det handlar om ett socialt arv och uppfostran på arbetsmarknaden som vi nu ser resultatet av. Ett arv som ursprungligen härrör från malmfälten och de alltid så kampglada gruvarbetarna, som aldrig tagit emot besked om nedskärningar och varsel utan att åtminstone hota med strejkvapnet! Jag minns mina år på Radio Norrbotten under 80-talet och de enorma manifestationer ”gruvisarna” ställde till med när LKAB kom med massuppsägningar i gruvorna. Vilda strejker var vardagsmat på den tiden, som vi rapporterade om i var och varannan sändning. Nedläggningen av Svappavara är bara ett exempel då vi för övrigt direktsände från byn och Kiruna!

Jag har skrivit om det i andra krönikor men måste nämna det igen. Jag kan inte förstå att INGEN ställer krav på företagsledningarna och styrelserna om att ta sitt ansvar och avgå på en jävla gång! Som dom gör uppe i Luleå. Facken säger ingenting, regeringen tiger tyst med näringsministern Maud Olofsson i spetsen. Oppositionen med Mona Sahlin i fronten är lika jävla tysta och man måste ju undra:
VARFÖR SÄGER NI INGENTING FÖR FAN?

Är det så att våra statsråd och höga politiker är så insyltade med toppcheferna inom näringslivet att de inte vågar komma med kritik? Här efterlyser jag RIKTIG undersökande journalistik! Kolla aktieinnehav, styrelseuppdrag mm snarast möjligt hos våra statsråd och partiledare. För NÅGON förklaring till denna pinsamma tystnad måste för fan gå att få fram!
Fan, det är ju inget svårt jobb, borde till och med ett nyutexaminerat ”journalistyngel” från JH- Journalisthögskolan ro iland på ett par dar! Sätt fart och jobba nu hela Sveriges journalistkår för hela svenska folket vill veta svaren på frågorna ni kan läsa här ovan. Tills dess säger jag bara:
LULEÅ RULES!