När Barack Obama i natt blir vald till amerikas förenta staters president så vet jag en stor man som ler i sin himmel, nämligen Martin Luther King som brutalt mördades den 4 april 1968. En man som hela sitt, alldeles för korta liv, kämpade mot den så utbredda rasismen i USA. Om jag inte missminner mig så finns något om det som nu händer med i hans berömda ”I have a dream-tal” i Washington 1963(?) Ett tal som ,tyvärr, känns väldigt aktuellt fortfarande. För hur det än är så är rasismen ett av USA:s stora och skämmigaste problem idag. Något man hela tiden försökt sopa under mattan för omvärlden, med tämligen dåligt resultat!
VI VET!
Själv känner jag också en stor glädje över att en färgad man till slut blir USA:s president, MEN, nog är det lite kymigt ändå för amerikanerna att det dröjde ända till år 2008. Men det ska erkännas att jag också känner en stor oro för att det rasistiska USA nu är så provocerade att det inte skyr några som helst medel för att stoppa Obama! Är förvånad att inga attentatsförsök mot honom gjorts redan under kampanjen, hade väntat mig det…Givetvis skulle dessa ha skyllts på al Qaida och andra terrorister. Nu hoppas jag att Barack Obama efter sin valseger inte släpper efter på sin egen säkerhet och ger USA:s månghövdade skara av rasister den chans de väntar på! Det vore förödande för omvärldens tilltro till amerika som världens största demokrati. ÄVEN om de skulle skylla på terrorister av något slag.
Vad kan man då vänta sig av Barack Obama som president i USA? Ja, som inbiten natur och miljövän så förväntar jag mig att även USA erkänner problemen med miljöförstörelse, utsläpp, klimatförändring etc, samt tar itu med dom tillsammans med den övriga världen!
Utan USA:s medverkan i miljöarbetet är vår planet dömd till undergång! Obama verkar vara en man som lyssnar på sådana argument. Dessutom är landet i stort behov av ”good will” i övriga världen efter sina härjningståg i bla Irak.
Jag hoppas och tror att Barack Obama inte är så intresserad av att visa världen att USA faktiskt är världsherrar. Dvs vill visa upp sina muskler i form av oövervinnerliga krigsstyrkor där helst de har lust…
Men jag förstår att han har trycket på sig från det fortfarande hämndlystna amerikanska folket som vill se blod flyta för 11 september-attackerna! Amerikanerna är ett jävligt hämndlystet folk, tänk bara på atombomberna i Japan 1945, och de ger sig inte förrän Osama Bin Ladin spikas upp levande på ”Ground zero” , eller något liknande! Men har jag förstått saken rätt så är Mr Obama emot krig i alla dess former och det bådar ju lite gott i alla fall.
Barack Obamas kanske viktigaste uppgift under de närmaste fyra åren är att få omvärlden att börja GILLA USA igen. Ni vet, balla, roliga,, spännande USA där allt är möjligt för alla människor, tja, som ett enda stor glittrande Disneyland ungefär! Coke, dollargrin, hamburgerkulturen och annat superamerikanskt är ju inte så där himla vrål-inne, om man säger så. För även om man är störst och starkast i hela världen så behöver man faktiskt vänner ibland också. Även om dom är små, som tex EU. Jag tror Mr Obama är mycket medveten om det.
Nattens val av Barack Obama som den förste färgade presidenten i USA för också tanken till ,en i det avseendet, bortglömd medborgarrättskämpe, en av de största USA haft: Muhammad Ali! Av sig själv kallad ”Den störste” men då avseende boxningen, och där säger inte jag emot i alla fall. Men man får inte glömma bort att Ali var en fruktansvärt modig man som spottade rasisterna i USA i ansiktet och gick i fängelse för sina åsikter om Vietnamnkriget.
Ali levde under dödshot i stort sett under hela sin fantastiska karriär men backade aldrig undan för det. Han bara retades ännu mer, typ: - Ledsnar ni aldrig aldrig på att skicka upp era så kallade ”vita hopp” i ringen mot mig? Ni ser ju vad jag gör med dom! Och så pekade han på Cooper eller någon annan han nyss nockat.
När Ali ställdes inför krigsrätt så svarade han bara enkelt:
- Varför skulle jag skjuta på mina gula bröder? DOM har aldrig kallat mig för nigger!
- Med dom stora orden från en stor man avslutar jag dagens krönika och går in i en fredligare framtid tillsammans med USA;s nye president Barack Obama!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Det finns en sak som vi i Sverige måste bli medvetna om: Rasism är ett lika stort och lika skämmigt problem i Sverige som i USA. Det tar sig mindre hatiska och mer subtila uttryck; det första gör rasismen i Sverige till ett mindre problem än i USA, men det andra gör rasismen i Sverige till ett STÖRRE problem än i USA. I USA har rasismen definierats och tacklats under en lång tid. I Sverige är vi fullständigt blinda för rasismens mekanismer mitt i ibland oss. Vi har inte kommit någonstans i kampen mot rasismen i Sverige. Vi har inte ens börjat. Vi ligger LÅNGT efter USA. Till exempel vet flesta svenskar vet inte att det inte är okay att använda orden "neger" eller "lapp". Det är inte en småsak, det handlar om fundamental mellanmänsklig respekt. Ord är inte bara är ord utan existerar i ett socialt sammanhang; de betyder vad de betyder i det sociala och historiska sammanhang som vi befinner oss i. "Neger" betyder "mindre värd, lägre stående svarthyad människa" och "lapp" betyder "mindre värd, lägre stående människa av samiskt ursprung." Det finns inga förutsättningar i Sverige för att nästa statsminister skulle vara svart. Vi svenskar behöver förstå att vi är lika fördomsfulla som alla andra människor i hela värden. Det stora problemet med oss är att vi tror att vi är så utvecklade och insatta att vi står över den mänskliga futtigheten. Vi tror att vi bara har del i den mänskliga storheten. Vi har en enormt lång väg att gå. Vi har inte ens börjat. Vi behöver lära oss av medborgarrättskampen i USA och kampen mot apartheit i Sydafrika och SE hur den relaterar till OSS i vår svenska, icke-konfrontativa, subtila, fullständigt omedvetna, allmänrådande fördomsfullhet. Det är BÄTTRE att vara svart amerikan i USA och svart engelsman i England än det är att vara svart svensk i Sverige. Fråga de som vet, den afrikansk-svenska befolkningen. Karin Aasa
Den största uppgift vi har nu i Sverige för att stävja rasismen är att det skapas politiska alternativ till "ohyran", se mina krönikor om svensk politik!
Annars kommer talamannen i riksdagen att tvingas kalla in Anticimex före varje möte...
Skicka en kommentar